Under det senaste decenniet har media och forskare talat om att ett Stillasittande beteende inte är bra för dig, och att du därför måste du träna regelbundet för att hålla upp en god hälsa. Nyligen publicerade rapporter visar nu att ett Stillasittande beteende, definierat som muskulär inaktivitet ökar risken för de flesta av dagens folksjukdomar och förtida död. Dessa risker är oberoende av fysisk aktivitet mellan dina stillasittande perioder. Stillasittande tid bör betraktas som en separat hälsorisk och livsstilsvariabel.Vissa är mycket stillasittande på sin fritid och andra har ett mycket stillasittande jobb. Men det finns en grupp människor som inte kan påverka sin egen stillasittande tid under vardagar, nämligen barnen och ungdomarna i skolan.

Stillasittande utgör en hälsorisk i sig oberoende av andra hälsorisker som dålig diet och fysisk inaktivitet. Inom forskningen har man börjat undersöka hur vi påverkas av långvarigt stillasittande och vetenskapligt stöd finns för sambandet mellan långvarigt stillasittande och ökad risk för dödlighet, hjärt -och kärlsjukdom, cancer och diabetes typ II. Än så länge får inte stillasittande samma uppmärksamhet forskningsmässigt som liknande hälsoriskfaktorer.Syftet med studien var att undersöka stillasittande hos universitetsstudenter på LTU under en genomsnittlig dag.Studien utfördes på studenter som studerar vid på Luleå tekniska universitet. En enkät för att mäta stillasittande skapades utifrån två validerade enkäter. Under två dagar lämnades enkäten ut till studenter på campusområdet, 223 enkäter samlades in.Denna studie visar att studenter på Luleå tekniska universitet, kvinnor som män var lika stillasittande, med genomsnittligen 10 timmar per dag.

Stillasittande framställs allt mer som en oberoende riskfaktor och är ett vanligt förekommande fenomen på arbetsplatsen. Detta är sammankopplat med en förhöjd risk för de stora folksjukdomarna, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar samt olika cancerformer. Syftet var att undersöka interventioner för att motverka långvarigt stillasittande på arbetsplatsen. Detta examensarbete är en litteraturstudie och tio stycken vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna Pubmed och Cinahl, genom sökorden ?sedentary behavior?, ?sedentary behaviour?, ?sitting time? och ?workplace?.

Syfte: Syftet är att undersöka validiteten gällande hur väl accelerometern klassificerar mätningar vid 5 sekunders epok. Metod: Ett total av 13 barn i åldrarna 3-5 år inkluderades i studien som genomfördes med accelerometer GT1M och observation med hjälp av observationsprotokollet CARS. Varje barn hade på sig accelerometern i totalt 55 minuter och observerades samtidigt. Detta för att sen jämföra om accelerometern klassificerar samma beteende som observatörerna observerar. Beteendena var indelade i 4 klassificeringar: stillasittande, låg fysisk aktivitet, moderat fysisk aktivitet och kraftig fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten/inaktiviteten var uppskattad efter 5 olika forskares skärningspunkter: Freedson (FR), Puyau (PU), Treuth (TR), Mattocks (MT) och Evenson (EV).

Syfte: Syftet är att undersöka validiteten gällande hur väl accelerometern klassificerar mätningar vid 5 sekunders epok. Metod: Ett total av 13 barn i åldrarna 3-5 år inkluderades i studien som genomfördes med accelerometer GT1M och observation med hjälp av observationsprotokollet CARS. Varje barn hade på sig accelerometern i totalt 55 minuter och observerades samtidigt. Detta för att sen jämföra om accelerometern klassificerar samma beteende som observatörerna observerar. Beteendena var indelade i 4 klassificeringar: stillasittande, låg fysisk aktivitet, moderat fysisk aktivitet och kraftig fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten/inaktiviteten var uppskattad efter 5 olika forskares skärningspunkter: Freedson (FR), Puyau (PU), Treuth (TR), Mattocks (MT) och Evenson (EV).

Bakgrund: Förekomsten av obesitas bland barn och ungdomar har under de senaste tio åren ökat drastiskt och fortsätter att öka. Trots rekommendationer från WHO har schemalagd fysisk aktivitet (FA) under skoltid minskats, även i hemmet har det Stillasittande beteendet ökat allteftersom elektronisk utrustning används mer. Barn och ungdomars deltagande i fysiska aktiviter på fritiden har minskat och gett plats åt ?screen-time?. Syfte: Syftet med studien var att genom en litteratursammanställning undersöka vilka effekter FA, diet, beteendeterapi och Stillasittande beteende har, samt vilka orsaker som finns till obesitas hos barn och ungdomar.Metod: Datainsamling via artikelsök i databaser.

This study aims to discover pedagogues perceptions of children?s sedentary behavior linked to the school and its activities. Questions that the study sought to answer was: What do pedagogues think of when they hear ?sedentary children?. How do the pedagogues look at their own and the schools responsibility? Advantages and disadvantages with sedentary behavior? Relationship between physical activity and sedentary behavior and the impact of environment connected to sedentary behavior? The study is qualitative and implemented through seven interviews with pedagogues in the schools earlier years.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om Body Mass Index (BMI), metabola tillstånd, fysisk aktivitet och intag av energitäta livsmedel skiljer sig mellan individer med mycket stillasittande tid respektive individer som tillbringar mindre tid stillasittande. För att besvara syftet ställs följande frågeställningar:Skiljer sig de metabola variablerna BMI, blodtryck, blodfetter och blodsocker hos individer som tillbringar mycket tid stillasittande jämfört med individer som tillbringar mindre tid stillasittande?Skiljer sig intag av energitäta livsmedel så som chips, jordnötter, tårtor, wienerbröd, choklad och glass hos individer som tillbringar mycket tid stillasittande jämfört med individer som tillbringar mindre tid stillasittande?Hur påverkar fysisk aktivitet och stillasittande risken för övervikt när hänsyn har tagits till confoundrar (så som, kön, ålder, utbildningsnivå och intag av energitäta livsmedel)? MetodData har hämtats från studien LIV 2000 där syftet var att samla information om motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och levnadsvanor bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år. En kvantitativ arbetsmetod har använts genom enkäter och fysiologiska tester som sedan har bearbetats genom statistikprogrammet SPSS för att sammanställa resultatet. Studien baserades på totalt 1067 personer, varav 603 personer valde att endast svara på enkäten och 464 personer genomgick både de fysiologiska testerna samt svarade på enkäten. ResultatResultatet visade att den enda signifikanta skillnaden mellan stillasittande och aktiva individer av de metabola variablerna var BMI som var högre hos de stillasittande.

Arbetets titel är Pedagogers syn på normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser på normer och normbrytande beteende i förskolan. Frågorna är; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen på normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollärare och barnskötare. Syftet med undersökningen är att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.

Syfte: Syftet med studien var att med accelerometri undersöka hur stillasittande tid skiljer sig mellan individer med olika aktivitetsnivå på ett företag. En vidare målsättning var att undersöka sambandet mellan objektiv och subjektiv mätmetod av fysisk aktivitet och stillasittande tid.Metod: Totalt 86 personer fullföljde sin medverkan, av dessa var 72 kvinnor och 14 män. De fick dels besvara ett frågeformulär om fysisk aktivitet och stillasittande, samt bära en accelerometer under 7 dagar i följd. Frågeformuläret bestod av delar av och hela redan befintliga frågeformulär: den korta versionen av IPAQ, Socialstyrelsen och GIH:s hälsoenkät. Deltagarna delades in i två grupper efter aktivitetsnivå enligt accelerometrimätningen, de som uppnådde rekommendationen för fysisk aktivitet och de som inte gjorde det.

Pauser och återhämtning tenderar att få allt mindre utrymme både i arbetet och på fritiden och en stillasittande livsstil har kommit att bli en av de allra största riskfaktorerna för ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur personer med stillasittande arbete upplever rörelsepauser. Metoden som användes för att svara på forskningsfrågorna var en kvalitativ datainsamling i form av öppna brev. En intervention med ett rörelseprogram utfördes på två arbetsplatser i norra Sverige. Sammanlagt deltog 32 personer.

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.

Syfte. Syftet med studien var att med accelerometri kartlägga det fysiska aktivitetsmönstret hos äldre vid två separata förtest och i slutet av en tvåmånadersperiod med ledarledd träning två gånger per vecka. En vidare målsättning var att studera överensstämmelsen mellan enkätfrågorna om fysisk aktivitet och stillasittande gentemot uppmätt accelerometer­data.Metod. En grupp 65-91 år (medel 71 år, BMI 25 kg/m2) studerades. Två förtest (F1 & F2) samt ett efter­test (E) utfördes under sista träningsveckan.